Jag bor mitt i stan i Göteborg med korta promenader till Avenyn, Ullevi och Liseberg men trots det har vi många hundar på min gård. Tre labradorer, en setter och diverse mindre raser som jag inte kan namnet på. Eftersom jag är mycket hemma så tillbringar gårdens labradorer mycket tid i min lägenhet. Jag har en deal med deras ägare att jag ser till att hundarna inte är ensamma på dagen och får lunchpromenader så turas de om att gå långt med Sussie då jag inte alltid klarar det mellan utmattning och migrän.

Min hund Sussie

Sussie är min hund. Hon är en svart labrador som fyllde elva i februari men som tror att hon kanske möjligtvis är sju eller typ 22 människoår.

När Sussie var yngre var hon väldigt mycket än tonåring med för mycket svart runt ögonen, kjolar som var kortare än breda och tuggade tuggummi med högljudt smackande. Jag se henne med platåskor och alldeles för höga klackar. Attityd som var både irriterande och gullig. När jag ropade på henne vände hon på huvudet och man kunde se hur hon tänkte “Va ere om?!” innan hon bestämde sig för att komma. Hanar fick passa sig för att nosa henne i rumpan utan inbjudan, det blev visade tänder och svordommar direkt.

Med tiden har hon tagit på sig att uppfostra unghanar lite varstans både de vi känner och inte känner. Hon har lite lagt sig till med lite mer tantbeteende nu och bytt till leopardmönstrade leggings och sneakers med glitter på. Attityd har hon fortfarande mängder av. Hon har blivit en sån där som säger till ungar på bussen att resa sig för äldre och men fortfarande är sist hem från festen.

Eventuellt är hon lite lik sin matte.

Gårdens andra svarta madam

Nora är gårdens andra svarta labrador. Hon är helt olik Sussie till sättet men lik henne fysiskt. Jag brukar kalla Nora för divan. Hon är otroligt feminin. Smart businessklädsel är hennes grej. Kavaj och snygga byxor, designerväska och äkta smycken. Hon äter var matkula för sig, trippar fram och ser ut att alltid applicera rosa läppstift och glans. Nora vill att vi gör saker på hennes sätt och tycker att både Sussie och jag är burdusa och oregerliga. På promenader försöker hon bestämma vart vi ska och om hon inte får sin vilja fram sätter hon sig helt sonika ner och vägrar ta ett enda steg till. Hon går alltid en koppellängd efter mig och en promenad som tar en kvart med bara Sussie tar en halvtimma med båda hundarna.

Nora är för fin för att tigga men kan tänka sig att sitta i köksdörren och övervaka så i fall det bjuds på något. Man får nästan truga in henne. En väldig kontrast till Sussie som gör vad som helst för en smula. Hon plockar osten fint från fingrarna på mig och får det att kännas som att hon gör mig en tjänst genom att ta emot biten.

Blondinen på femte våningen

Den yngsta labradoren på gården är Blanca, vår blondin. Ända sedan hon kom till sin husse, som valp, har hon varit del av vår flock. Blanca klär sig lite hiphoppigt och gillar åttitalsmode i 2024-tappning. Gärna neonfärger och jeans med hög midja, sällan glömmer hon sin magväska.

Sussie har lärt henne att gå fort i koppel, att låta när hon leker och hur man mördar leksaker med vitt fluff i. När Blanca blir för vild lägger Sussie sitt huvud på Blancas nacke och trycker ner henne i liggande tills hon lugnat ner henne. Nu när Blanca fyllt året tycker Sussie att hon inte är vild nog utan försöker få igång henne.

Blanca är nog den labradoriska av hundarna. Hon är lugn, trygg och väldigt godmodig. Inget upprör henne som inte kan fixas med att ställa sig nära Sussie eller mig. Hon ligger hellre på än bredvid och har ingen aning om att hon blivit en stor tjej. Råkar man stå ivägen är det bättre att flytta på sig än att försöka stå ivägen.

Tre labbar i en trea

För det mesta hälsar grannhundarna på en och en men det händer att det kör ihop sig i båda hushållen samtidigt så att alla hamnar hos oss samtidigt. Det blir så tydligt med deras olika personligheter då.

Sussie vill ju visa att hon är bossen och försöker bjuda in till lekar. Hon bestämmer vilka leksaker Blanca får ha och styr upp Nora som hela tiden retas med Blanca. Nora är grymt tyken mot Blanca och säger saker som: “leker du med dinosaurien? Det gjorde jag också när jag var valp, numer leker jag med tomten, för jag är vuxen!” . Blanca som ju bara vill vara med och försöka vara en i gänget så hon byter snabbt leksak för att visa att hon hänger med. Sussie lägger in veto mot leksaksbytet och då går Nora och lägger sig för att hon inte fick bestämma.

Så kan de hålla på hela dagen.

Vård av sjuk matte

Märker de att jag inte mår bra så har de helt olika sätt att hantera det.  Sussie lägger sig alltid som en kanelbulle vid mina ben när jag ligger på sidan, ryggen mot rumpan och huvudet på mitt underben. Hon andas djupt och lite ljudligare än annars så att jag lätt kan följa hennes rytm. Blanca ska helst knö sig in vid kroppen eller ligga lite på, som ett tyngdtäcke. Nora, vars matte är läkare, går och lägger sig i ett annat rum men kikar till mig med jämna mellanrum.

Fantastiskt hur tre tikar av samma ras kan vara så olika.