Vanor

2024-07-312024-07-311 Comment

Vad är en vana?

”En vana är en återkommande handling som man vanligtvis utför omedvetet och som “triggas” av en särskild miljö eller känsla.” enligt Wikipedia. Man kan säga att det är något som man gör utan att tänka på det. Ett exempl på en vana man inte tänker på är hur man tar på sig strumporna. De flesta tar på sig på samma fot varje gång. Allt annat känns konstigt.

Många vanor skaffar man sig utan att man vet om det. Men det finns också vanor som man mer eller medvetet skaffar sig. Medvetna vanor är till exempel vara att alltid ta trappan fast det finns hiss. Och andra liknande saker som man gör för att det finns en nytta med det. Omedvetna vanor är sådant som man lärt sig redan som barn som att klä på sig eller borsta tänderna.

Olika saker man gör på olika tider på dygnet

Goda och dåliga vanor

Vi har en tendens att gruppera våra vanor i ”goda” och ”dåliga” vanor. Hur vi klassificerar dem beror på om de gör oss gott eller inte. Vår kultur eller samhället vi lever i och vår familj kan påverka oss. Borsta tänderna räknas som en god vana då det är bra för oss. Att sova middag är en god vana i länder med siesta. Men är en dålig vana om man jobbar dagtid i Sverige. Och att byta till inneskor är en god vana i vissa familjer men i min så går man i strumplästen. Dåliga vanor är ofta saker som inte är bra för oss. Till exempel att röka eller att dricka för mycket kaffe.

En del vanor är varken goda eller dåliga de är bara vanor. Till exempel var man lägger tandborsten spelar ju ingen roll, bara man hittar den nästa gång den behövs. Dock är människan ett vanedjur så den hamnar nog på samma plats varje gång.

Vanor är bra att ha

Gör man någonting som en vanehandling frikopplar man hjärnan lite grann. Till exempel är det lätt att fortsätta att prata med någon när man tar på sig byxor. Man behöver inte använda hjärnan när drar upp byxan utan kan fortsätta det man gjorde innan. Det går ofta av bara farten, ibland nästan så att man glömmer om man gjort det eller inte. Man la så lite medveten tanke bakom det att man nästan inte märker att man gör det.

Dessutom blir man bra på någonting man upprepar ofta. Tittar man på elitidrottsmän så tränar de samma sak om och om igen för att rörelse ska sitta i ryggmärgen. Likadant gör musiker och alla andra som är superduktiga på något.

Ju fler saker man gör vanemässigt desto lättare jobb har hjärnan. Gör man varje morgon samma saker i samma ordning så kan hjärna jobba med något annat under tiden. Man brukar kalla det för sin morgonrutin och underlättar ofta hela dagen.

Vanor är dessutom ett sätt att införa livsstilsförändringar. Lägger man sig till med goda vanor så kan man lättare uppnå sina mål. Om man vill införa goda matvanor så kan en bra början vara att äta vid samma tider varje dag. Eller så kan man lägga till en grönsak till varje mål.

Hur blir en vana en vana

Det finns en hel del forskning kring vanor och forskarna verkar vara rätt eniga att det tar minst 21 dagar, tre veckor, för något att bli en vana. Dock verkar de tycka att en eller två månader behövs innan vanan verkligen sitter. Så för att införa en vana behöver man göra aktivisten varje dag i minst tre veckor utan något avbrott.

I samband med vanor pratas det också om något de kallar för ”habit-stacking”, det betyder att man lägger till en vana kloss an en vana man redan har. Ska man till exempel ta en tablett varje morgon kan man lägga till det till vanan att borsta tänderna. För att det ska fungera ser du till att tablettburken finns bredvid tandborsten och att det finns vatten som du kan svälja ner tabletten med tillgängligt så att man får en ”ja, visst ja” tanke varje gång man ska lägga ner tandborsten som triggar vanan att ta tabletten. När man gjort detta en månad så känns det konstigt att hoppa över det steget.

Rent praktiskt

Innan vanan sitter kan det vara bra att ”tracka” dvs föra bok över den. Antingen kan man använda en kalender där man skriver att man gjort det. Ett annat sätt är ta ett papper och göra en lista över dagarna. Jag använder något sådant här för att se till att jag gör yoga och meditation till dagliga vanor.

Förslag på hur man kan följa upp sina vanor.

Det är lätt att bli lite ivrig och komma på tio ny goda vanor på en gång. Men det brukar inte fungera så bra. En vana i taget är tillräckligt. Om man vill ta i så max tre vanor, rekommenderar forskningen.

Att försöka lägga till vanor som man egentligen inte vill ha är mycket svårare än att lägga till en vana som du vill ha. En bra idé är därför att fundera lite på varför du vill lägga till en vana. Om du vet det kan du använda det som motivation. Mina varför för vanorna jag försöker skapa just nu är:

min migrän blir bättre av att jag har starka och avslappnade nackmuskler som jag får av yoga
Jag blir snällare mot andra om jag mediterar
De passar bra att göra ihop så gör jag det ena kan jag göra det andra.

Om jag vet varför jag vill göra yoga, är det lättare att få mig till mattan på de sega dagarna. Jag vill ju inte få migrän.

Vad gör jag om jag missar en dag?

Som sagt tar det ju 21 dagar i rad att införa en vana men livet står ju inte på vänt medan jag håller på med mina vanor. Det händer grejer, sjukdom, resor, möten och annat gör att man ibland missar en dag.

Då gäller det att inte drabbas av “allt eller inget” tänk. Det vill säga att bara för att man missar en dag så slänger man bort allt det man gjort, börjar tala om för sig själv att man är värdelös och aldrig kommer att kunna införa vanan. Detta är min egen största fallgrop. Jag missar en dag och så genast tänker jag att jag aldrig kommer att bli en yogi och aldrig blir jag därför stark och smidig.

Tricket om man faller i “allt eller inget” fällan är att vara snäll mot sig själv. Istället tänka “oj hoppsan, nu missade jag en dag, på det igen imorgon”. Att vara snäll mot sig själv är väldigt effektivt men ofta svårt.

Andra fallgropar kan vara att när man missar en dag är att man helt förkastar själva vana. “Det är bara för att meditation är fånigt som jag missade det det är bättre jag gör nåt helt annat”. Då får man gå tillbaka till varför man ville införa vanan, det fanns ju en bra anledning till att du valde just denna.

Det finns säkert massor med andra sätt man kan tricka sig själv att misslyckas, vilken är ditt sätt?

Mer sällan vanor

Börja med ditt varför

Det är lite svårare att införa vanor som inte ska göras varje dag men det går. När man vill införa en vecko-eller månadsvana är det extra viktigt att komma på sitt varför. Om man inte kommer ihåg varför man vill ha just den vanan är det så lätt att skjuta upp det. Säg att jag vill komma ihåg att städa ur kylskåpet en gång i veckan. Då hade jag börjat fundera över varför jag vill det:

Jag brukar glömma rester i kylskåpet och aldrig äta upp dem.
En gång glömde jag en go-ost i kylskåpet och åkte bort och det stank i hela huset när jag kom hem. Så äckligt.
Jag ställer alltid det jag använder oftast längst fram och längst bak hamnar sådant som bara kommer fram ibland och då är det svårt att komma ihåg hur länge ättiksgurkan stått.
Det blir klibbigt ibland.

Bestäm när

Sen bestämmer jag en dag som är bra att göra det på. Onsdag blir bra i mitt fall för då har jag oftast inget annat inplanerat. Att göra samma sak på samma dag varje vecka gör att det lättare blir en vana. Sen funderar jag på när på dagen jag ska göra det och hittar en vana jag redan har att lägga till den nya vanan till. När jag ger hundarna lunch blir en bra tid för mig. Då är jag ändå i köket och har inte börjat titta på tv eller nåt annat som kan distrahera mig.

Påminn dig själv

Nästa steg är att jag skriver in det i min kalender. Jag kan inte leva utan min kalender då glömmer jag allt. Jag skapar ett återkommande möte varje onsdag kl. 15.10 som är en halvtimme långt med en påminnelse så det plingar. Sen skriver jag en papperslapp och sätter på kylskåpet också.

Jag får räkna med att denna vana tar mer än tre veckor innan den sitter det tar nog snarare ett halvår.

Dåliga vanor – vad gör jag med dem?

Ibland är det nästan viktigare att ta bort en dålig vana än att skaffa nya vanor. Alla som någonsin försökt sluta röka eller bita på naglarna vet att det inte är så lätt. Men det går och det finns lite tips och tricks som hjälper till.

Även här är det viktigt att veta varför. Det är viktigt att ditt varför är verkligen DITT när du ska bryta vanor. Att doktorn säger så eller för att min partner vill det är kommer inte hjälpa dig. Du måste vilja själv.

När jag var yngre sög jag på en bit av håret utan att jag la märke till det, en äcklig vana. Min mamma hatade det. Men det räckte inte för att jag skulle försöka sluta med det. Dock hörde jag två killar på ett kafé prata om hur äckligt det var när tjejer hade håret i munnen. Det tog! Äcklig ville jag inte vara!

Först fick jag ta reda på när jag gjorde det. Jag märkte att det hände när jag läste, när jag tittade på tv och när jag bara satt och pratade så åkte håret in i munnen.

Sen var det dags att komma på om jag kunde ersätta vanan med något annat. Jag kom på att i skolan så kunde jag ju stoppa pennan i munnen, det var ju lite bättre. När jag var hemma kunde jag ta en halstablett i munnen. Så det tog ett tag men till slut så höll sig håret utanför och min vana var bruten. Tyvärr är sitter behovet av att sätta en halstablett i munnen när jag ska läsa kvar. Men det är fortfarande bättre än hår i munnen.

Vad ska jag införa för vanor?

Hur man väljer vilka vanor som är bra för dig kan bara du svara på, utifrån dina behov. Mitt största behov just nu att hitta sätt som hjälper mig att hantera smärta och utmattning. Så för mig var det viktigt att först hitta sätt att komma ihåg att ta förebyggande medicin precis varje dag. Skulle jag lita på att jag kom ihåg det så blev det inte så ofta. Så jag la vanan att ta medicinen ihop med något jag vet är omöjligt att glömma, ge min hund mat. Jag har en labrador och de är hungrigast i hela världen så maten ska serveras så fort man går upp! Mina mediciner står därför på samma bänk jag använder för att ställa matskålen på när jag gör i ordning hundmaten. Nu har jag haft det så i tre år och glömmer väldigt sällan att ta mediciner.

Så fundera på vad som är viktigaste för dig nu? Vilka vanor skulle kunna hjälpa dig med det?

Energitjuvar

2024-07-202024-08-06Leave a comment

Vad är en energitjuv?

När man hör ordet energitjuvar är det lätt att tänka på tröttsamma personer men det kan vara så mycket mer. Låt mig ge ett par exempel:

Du är på väg på in i köket och på vägen dit får du syn på lådan i hallen med en himla massa odefinierat skräp i, kvitton, källarnyckeln, reflexer, småpengar och gud vet vad. Din första tanke är ”jag borde sortera det där” med en djup suck.

Väl ute i köket ska du öppna bestickslådan och märker att handtaget sitter löst – åh, den borde jag laga.

Du tar sen fram en tekopp och ska välja vilken sorts te du ska ta men du har en massa burkar och tepåsar som är gamla och några som är nya som står i en enda röra utan etiketter – vilken ska jag välja.

Redan nu har du sprungit på tre energitjuvar utan att ens ha pratat med någon. Energitjuvar kan alltså vara precis vad som helst du behöver lägga lite energi och tanke på i onödan så att säga. Borden, måsten och irritationsmoment, allt som suger mycket eller lite energi.

När man är låg på energi eller är stressad över något suger sådana här saker ut den lilla energi man har och har man redan från början svårt att fokusera så är de distraherande.

För att bli av med energitjuvar brukar jag någon gång ibland, när jag orkar eller känner mig grinig för ofta, sätta mig ner och ta itu med energitjuvarna.

En emergitjuv som smyger iväg med energi

Identifiera Energitjuvar

Första steget är att hitta alla de där grejerna som skaver och irriterad. Penna och papper är bästa redskapen, men givetvis kan man använda något digitalt hjälpmedel i stället.

Börja med det lätta, vad irriterade dig så mycket att du bestämde dig för att ta itu med energitjuvarna?
Skriv ner dem i en lista. Kanske var det att du för femte gången förklarade för sonen hur man sorterar tvätt?

Ta sen en liten promenad runt lägenheten och se vad du hittar. Det överfulla vardagsrumsbordet, underklädeslådan där hälften av underkläderna är trasiga eller sitter konstigt, det lösa handtaget, skohavet i hallen – stort eller lite, pytteirriterande eller jättejobbigt – skriv upp det.

Kolla sen mejl, kalendrar och vilka du pratat med det senaste. Kanske har du en träff med någon som du vet kommer att vara sen? Får du tusen mejl om hamstrar men du har inte ens en längre? Den där kompisen som alltid fylleringer på lördagskväll? Skriv upp det.

Censurera ingenting, skriv hellre upp för mycket än för lite. Är det irriterande om än så lite så ta med det på listan.

Ta hand om banditerna

Sortera

Nu är det dags att sortera alla energitjuvar du hittat. De ska in i en av fem kategorier:

Gör det nu
Planera in det
Någon annan måste göra det
Prata om det
Acceptera det

Beskrivning av kategorierna

Gör det nu – betyder att så fort du är klar med sorteringen gör du det som behövs. till exempel släng pennan som inte fungerade när du skulle skriva listan… Alternativt skriver du ner det på din ”att-göra” lista, listan av saker du vill/måste göra idag eller denna vecka.

Planera in det – vissa saker kanske är lite större och behöver läggas mer tid på. De behöver planeras. Om en av dina energitjuvar är ungarnas fula tapeter, så behöver ju en mängd saker göras innan man kan säga att man är klar. Man behöver köpa färg , bära runt möbler och barnen måste åka till mormor innan man ens kan börja måla. Eller kratta upp löven – det måste vara uppehåll när man gör det men innan snön. Alla sådan här saker är bäst att planera in i kalendern så att det är tydligt när det ska börja och när man är klar. Skriv in i kalendern sådant som man måste förbereda också.

Någon annan måste göra det – för mig betyder det i stort sett allt som man behöver ett verktyg för att göra. Men här är vi nog lite olika med vad vi kan själva. Det kan ju också vara sådant man behöver vara två för – möblera om tex.

Prata om det – ofta är detta det svåraste. Kanske måste man prata med kompisen som alltid är sen, hen som fylleringer eller någon annan. Att sätta sig ner och ta upp det som kanske är obekvämt är ofta svårt men väldigt befriande när det är gjort. Kompisen kanske helt enkelt inte tänkt sig för, den som ringer sent kanske tycker det är ok att man blockerar dem på helgerna? Man vet ju inte förrän man pratat om det.

Acceptera – vissa saker kan man inte göra något åt man får vänja sig eller ändra inställning åt grejen helt enkelt. Retar mig på att bussen inte går hel timme utan fem i – det är bara att vänja sig. Varje kväll tränar grannen tuba – men han gör det så pass tidigt att han inte bryter mot någon störningsregel – bara att kliva över med basen och se om vi kan öva tillsammans…

Jag brukar göra en lista med fyra kolumner:

Under ”Bandit” skriver jag vad det är som är irriterande.
Kategori är en av de ovan
Aktivitet, här skriver jag vad jag måste göra
Klart kryssar jag när det är färdigt (Jag älskar att kryssa av saker på listor, gör inte du det så hoppa över den här rutan)

Bara och Gört

Till slut har jag både bestämt vad jag ska göra med varje grej och när det ska ske.

Då är det dags att börja beta av sakerna på listan. Det som hamnar i ”Gör det nu” kategorien brukar gå snabbt. Svårast är ”Prata med” – kategorin. Ibland blir det lättare att i förväg skriva ner vad man vill ha sagt. Bra att tänka igenom var man ska vara när man pratar också, är det nåt känsligt kanske man inte ska ringa när de sitter på jobbet. Ibland kan ett mejl vara lika bra men vill man ha svar är fysiska samtal alltid bäst.

Tveka inte att be om hjälp med svåra saker, folk älskar att hjälpa till. Det är lätt att känna att man är till besvär. Men vi som människor är programmerade till att tycka om att hjälpa till. Om det känns obekvämt så erbjud ett byte. Om du lappar mina jeans, så kan jag skruva till din skrivbordslåda som blivit sned…

Denna artikel har också publicerats på VoxVigor

Skedteorin

2024-07-122024-07-12Leave a comment

Skedteorin är ett sätt att förklara utmattning för andra.

Ibland kan man behöva förklara för någon hur man det där med energi och trötthet fungerar när man är utmattad eller av andra anledningar har ont om energi. Ett av de bästa sätten jag sprungit på är Skedteorin (The Spoon-theory). En kvinna med ett ovanligt fint förnamn, Christine Miserandino, hittade på den när hon skulle förklara för en vän hur det är att leva med SLE och sen spred den sig snabbt på sociala medier och används nu i många sammanhang även av läkare och terapeuter.

Vad går det ut på

Man börjar med ett ändligt antal skedar som symboliserar dagens energipott när man vaknar. Varför skedar? Ja, det var det Christine hade till hands just då men det kan lika gärna vara legobitar, gafflar eller stenar. Det viktiga är att det är ett fast antal.

Med hjälp av skedarna illustrerar man sen hur mycket energi som går åt för att göra olika saker och vad som händer när de är slut.

Exempel ur mitt liv

Om jag vaknar mellan åtta och nio och har sovit gott har jag tolv skedar för den dagen.

Att gå upp, klä på mig och göra frukost till mig och hunden kostar en sked.

Om det är vinter och kallt ute kostar morgonpromenaden mig två skedar, på sommaren kostar samma sträcka snarare en sked men då brukar jag gå lite längre i stället så det blir två även då. Det är alla kläder och jobbiga tillbehör som tar energi på vintern, leta efter mössor, knäppa hit och dit, bli varm medan man tar på kopplet, allt sådant tar energi.

Ta sig till jobbet är ytterligare två skedar. Passa tiden stress, åka buss brus, säga hej på väg till skrivbordet och hämta kaffe. Nu har ju nästan hälften av dagens totala skedar gått åt. Och inget har ens blivit gjort!

Möte där jag är fördragande – tre skedar.

Excel som är tråkigt – två skedar.

Lunch om jag hittar något ensamt ställe i lugn och ro och äter något hälsosamt kanske jag kan få en sked tillbaka men måste jag sitta i stökigt rum och äta något i farten så går det minus.

Nu har jag en sked kvar i värsta fall och har hela eftermiddagen, hemresan, middagsbestyr, minst en promenad med hunden och så ska jag göra i ordning för morgondagen innan jag lägger mig! Allt på en enda sked! Fungerar ju inte.

Har jag sovit illa får jag dessutom bara åtta skedar, ett möte med Försäkringskassan eller läkaren kan ta tio skedar bara det.

Hur bestämmer man vad något “kostar”

Här får man känna efter. Även hur många skedar man börjar med är lite individuellt. Jag har nästan alltid lite mer energi på sommaren. Värmen och enkelheten gör livet lite mindre tungt. Men för andra kan det vara tvärtom.

En god natts sömn fyller på förrådet men en dålig natt tömmer den helt ibland. Vad som suger energi för dig behöver inte vara samma sak som för mig men allt man gör kostar något.

Ta till exempel lunchen, den kan både ge energi och ta hur mycket som helst. En god lunch med favoritkollegor och lite goda garv kan fylla på skedlådan massor men tråkig mat ihop med honom, den där som gnäller om precis allt, kostar massor. När man börja lägga märke till sådant kan man också styra sitt energiförråd lite grann.

Vad ska jag använda det till

Man kan använda den här förklaringsmodellen för att förklara för andra varför det är svårt att orka var med när man är sjuk, göra det lite lättare för familjen att förstå varför man måste sova en timma direkt man kommer hem, för att orka äta med dem och liknande.

Men man kan också använda den till att undersöka sin vardag och identifiera vad som verkligen tar på krafterna och kanske komma på vad man kan göra i stället.

Till exempel så när jag upptäckte att det gick åt två skedar bara att ta mig till jobbet kollade jag om det var möjligt att jobba hemifrån. Sen kom jag på att de roliga luncherna ofta gjorde att jag klarade eftermiddagen bättre så jag bestämde träff med favoritkollegorna så att vi alla var på plats på kontoret vissa dagar. Vissa möten kostade enormt mycket, de var långa och gav inget tyckte jag, bestämde med min chef att jag kunde ge min statusuppdatering via mejl. Mejlet kostade nästan inget men frustrationen jag kände på mötena sög åt sig mina skedar som en industriell magnet.

Jag har också använt teorin i samtal med min läkare när vi diskuterat arbetsförmåga. Det blir väldigt tydligt att om skedarna är slut vid lunch att man inte kan jobba heltid just nu…

Om du vill läsa om min resa med utmattning har jag skrivit om det här: https://malvegard.com/hur-jag-blev-utmattad-och-utbrand-del-1/

Skedteorin. (2021, november 22). Wikipedia, . Hämtad 10.34, juli 12, 2024 från //sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Skedteorin&oldid=49872944.

Så förbereder jag läkarbesök

2024-03-192024-07-02Leave a comment

Ofta när jag varit hos doktorn kommer jag på vägen hem på frågor jag borde ha ställt, något recept som vi glömde förnya eller något jag borde visat. Så jag har börjat förbereda mig. Yrkeskadad av för många möten som inte gett de resultat jag ville se har jag skapat ett litet system för hur jag förbereder mig som jag tänkte dela med mig av. Ibland går jag lite för långt som när jag besökte en neurolog och hade med en powerpoint, men tänkte visa en lite lagom metod.

Förberedelser

Boka

Givetvis är det första man måste se till är att boka mötet. Det sker på lite olika sätt beroende på vart man ska. En del vårdcentraler och specialistkliniker kan man boka via 1177.se. Medan andra bokar man via webbsidor och en del får man boka på det gamla hederliga sättet på telefon. Det är bra att ha klart för sig hur bråttom det är när man bokar så man vet om man behöver en akuttid eller en ”vanlig” tid. Enklast är ju förstås när kliniken bokar och man bara får ett brev eller sms när man ska dit.

Skriv en lista

Jag älskar listor! Med en lista kan jag komma ihåg allt. Jag behöver inte ha det i huvudet och jag kan fylla på den allteftersom. Jag har ofta en påbörjad lista i min anteckningsbok som heter doktorn eller nåt sådant. Börjar på en ny nästan med en gång efter ett läkarbesök för att förbereda för nästa.

Rubrikerna på min lista

Hur mår jag
- Här skriver jag hur jag sover, hur vardagen fungerar, om jag äter som jag ska – alltså lite allmänt om hur jag mått antingen sen jag var där sist eller senaste månaden
Symptom
- Här tar jag upp speciella symptom – tex blodtryck, huvudvärk, depression – lite mer detaljerad information som läkaren kan behöva veta.
Mediciner
- Här skriver jag upp vilka mediciner jag behöver nya recept på, biverkningar, undringar om doser och sådant. Jag brukar börja med att kolla där mina mediciner ligger om något saknas. Sen går jag in på 1177.se eller apoteket.se och ser vilka recept som finns. Jag slänger också ett öga på de utgångna recepten för att se om det är något som behöver förnyas.
Sjukskrivning
- Vill jag bli sjukskriven, sluta vara sjukskriven, öka eller minska min sjukskrivning – här skriver jag lite om de anledningar jag har kring mina önskemål om sjukskrivning.
Remiss
- Behöver jag en remiss till en specialist av något slag – varför och till vem

Givetvis är det ju bara att hoppa över en rubrik om den inte är aktuell. Remiss behöver man ju inte på varje läkarbesök.

Så här brukar listan se ut efter ett tag. Den är ofta ännu kladdigare för att jag inte lämnat tillräckligt med plats under varje rubrik. Helt oläslig för någon annan än mig. Så dagarna innan så skriver jag rent den så att jag kan se vad jag skrivit. Då passar jag på att tänka på om allt är aktuellt, om allt jag fortfarande stämmer. Tex kan ju biverkningar ändra sig över tid och kanske helt försvinna eller bli annorlunda på något sätt.

Vilken inställning till mötet ska jag ha

Oavsett vilket möte jag ska på vill jag tänka på vilken inställning jag ska ha på mötet. Ska jag träffa Försäkringskassan vill jag vara förtroendeingivande, med arbetsförmedlingen eller arbetsgivare kanske kapabel är en bättre inställning.

Hos läkaren tänker jag att en lagom ”jag vet vad jag pratar om” blandat med ”jag är sjuk” kan vara en bra inställning. Jag menar, om man kommer in kvittrande med väl koordinerad klädsel och full makeup är det kanske svårt för läkaren att se att man är deprimerad. Första gången jag gick in i väggen var jag helt inställd på att vara ”Världens bästa patient”. Jag skulle minsann var sjukskriven kortast tid. Hinna göra mest KBT på minst tid och bli ovanligt bra på att läsa kroppens signaler. Givetvis misslyckades jag rejält både med att bli världsbäst och frisk. En av sakerna jag gjorde då var att klä mig i snygga kontorskläder. Jag satte på rejält med smink innan läkarbesöken, inte så konstigt att jag blev friskskriven för tidigt.

För oss som har sjukdomar som inte alltid syns utanpå är det viktigt att det inte döljs ännu mer hos doktorn.

Alltså ta på dig tröjan du inte riktigt trivs i och som gör dig blek, låt bli smink och låt håret ligga hur det vill. Är du trött så låt kroppshållningen visa det. Det kan kännas ovant om man är van vid att ha en ”allt är bra”-attityd mot omvärlden men här är det helt rätt.

På besöket

Jag brukar börja besöket med att säga att jag har en lista med mig. Samtidigt säger jag att jag kanske kommer att skriva ner saker. En del läkare rynkar lite på näsan åt det. Men då brukar jag säga bestämt att jag behöver min lista för att inte glömma något. Stå på dig. Snabbt brukar mina läkare förstå att det faktiskt går fortare om jag får titta på min lista.

Låt läkaren föra samtalet i den ordning hen vill. De brukar börja med det allmänna måendet eller om du sökt för något speciellt så börjar de med det. Så jag brukar ha det överst i min lista också. Där brukar också speciella symptom diskuteras så då prickas även den punkten på min lista. Remisser och sjukskrivning brukar komma efter det och sist men inte minst tar jag upp min lista över mediciner. För mig är detta nästan den viktigaste punkten. Jag blir så sur när jag kommer hem och ser att vi glömt förnya någon.

Ta med dig någon

Tycker du inte om att gå till doktorn så ta med dig någon som stöd. Du har rätt att ta med dem in till doktorn om du vill. Det är du som bestämmer det. Tänk bara lite på att om du ska bli fysiskt undersökt att både du och den du har med dig är ok med att du klär av dig.

Ställ frågor

Ställ frågor, säger läkaren något du inte förstår be hen förklara. De är till för dig och inte du för dem. Är det helt obegripligt be dem skriva ner. Då att du kan fråga en sjuksköterska eller någon du känner vad de egentligen säger. Läkare är inte alltid bra på enkla förklaringar men sköterskor pratar ofta både läkarspråk och patientspråk. Du är inte dum för att du inte fattar. Läkarna har utbildat sig i många år och trots det finns det massor av saker som är oklara även för dem. Så fråga på.

Om du känner att du har svårt att komma ihåg saker så skriv ner om du behöver.

Efter besöket

Efter besöket brukar jag läsa journalen. Det är lite olika mellan regionerna och vårdinstanserna men ibland kan man hitta sin journal på 1177.se. Om det går brukar jag läsa där bara för att se om jag glömt något vi pratade om. Läkare skriver konstiga förkortningar och stödord. Så bli inte orolig om det står saker i journalen som du inte förstår eller tycker stämmer. Det som betyder en sak för dig kan betyda något annat för dem. Så jag skummar mest igenom. Men sist såg jag att jag missuppfattat vilken medicin läkaren ville höja dosen på och vilken som jag skulle äta på kvällen, så det var tur att jag kollade.

På apoteket

När man hämtar ut medicinen kan man passa på att få lite mer detaljerade instruktioner om hur medicinerna ska tas och om det finns mediciner som inte borde tas tillsammans. Speciellt om man fått nya mediciner kan det vara bra att fråga lite extra. Ibland vill läkaren kanske att man ska ta något piller på kvällen men så visar det sig att den absolut inte ska tas tillsammans med den andra medicinen man tar och att minst 30 minuter mellan är bäst. Den typen av information är de duktiga på hos apoteket.

Försäkringskassan

Om jag blir sjukskriven eller fick en sjukskrivning förlängd brukar jag ett par dagar efter läkarbesöket gå in på forsakringskassan.se. Jag vill kolla att de har fått in sjukintyget. Man kan på Mina Sidor om man vill ha SMS, email eller fysiska brev när de gör något på Försäkringskassan. Jag brukar därför hålla utkik efter sms. Där ser jag om de godkänt sjukskrivningen eller om behöver komplettering från doktorn. Ser jag ingen aktivitet brukar jag ringa och fråga om intyget kommit. Så att jag kan stöta på läkaren om det behövs.

Arbetsgivare

Jag brukar skicka en kopia på sjukintyget till min arbetsgivare. Jag tycker det är lättast att ladda ner det från Försäkringskassan och skicka i ett e-mejl. Arbetsgivaren har skyldighet att skapa en rehabiliteringsplan om du är sjukskriven en längre tid och behöver därför veta vad läkaren tycker.

Denna text är också publicerad på VoxVigor

Så här hanterar jag försäkringskassan

2024-03-192024-07-02Leave a comment

Varför hanterar jag möten

Möten med Försäkringskassan (FSK)är något av det stressigaste och jobbigaste man som sjukskriven kan uppleva. När man träffa FSK är det lätt att känna sig ynklig och rädd på. Det är viktigt att komma ihåg att FSK är faktiskt till för de som är sjuka och i behov av ekonomiskt stöd då de inte kan arbeta.

Jag har jobbat i en mansdominerad bransch och varit med om många möten, ofta som enda kvinna. Mötena genom tiderna har blivit många och jag använder mycket av denna erfarenhet i mina möten med FSK. Detta gör att ser jag till att de tydligt förstår min situation. På så sätt tar mötena oss framåt mot rimliga mål.

Jag tänkte först skriva lite om vad som gör möten bra och hur man får fram sina synpunkter på ett sätt som gör det lätt för FSK att ta beslut som passar det du vill. Sen ge ett exempel från ett av mina möten med FSK. Hoppas det kan hjälpa dig att hantera försäkringskassan.

Mötesteknik

Det finns mycket forskning kring mötet och om hur olika möten ska hanteras på olika sätt. Med FSK är det vanligaste mötet ett beslutsmöte emellanåt kan man ha ett uppföljningsmöte men jag kommer att fokusera på det viktigare, i mitt tycke, beslutsmötet. Beslutsmöten är de mötena där fortsatt sjukskrivning diskuteras och rehabiliteringsplaner sätts på plats till exempel.

Förutsättningar för ett bra möte

Det finns några saker som gör beslutsmöten bra och effektiva:

Att de som har rätt att besluta om ärendet är på plats, ingen ska på mötet kunna säga ”att det kan ju inte jag bestämma”
Att alla som är med på mötet vet vad mötet ska handla om, om du tror att de bara ska kolla att allt är bra och plötslig vill någon bestämma att du inte kan få mer ersättning så är det helt fel
Att du har med dig den eller de som kan hjälpa dig att argumentera för din vilja om du känner att det behövs.

Om inte de här sakerna uppfylls så är det bättre att boka om mötet.

Kroppsspråk och röst

Även om de flesta mötena nu för tiden är på telefon eller teams så spelar kroppsspråket roll. Man kan nämligen höra på rösten hur man står eller sitter. För att man ska få FSK att förstå och tänka som man vill bör man utstråla självförtroende, beslutsamhet och att man vet vad men pratar om. Man kan tycka att det sista borde vara då ämnet som diskuterar ät en själv vilket man ju faktiskt är expert på men det är lätt att glömma i stressen, ångesten och de andra obehagskänslorna som brukar komma så fort man vet att man har ett FSK-möte framför sig.

Fake it till you make it, brukar man säga och det gäller sannerligen här. Sitt rak i ryggen och fötterna planterade i golvet. Andas ner i lungorna och tala aningen långsammare än du brukar.

Jag har en röst som jag kallar ”chefsrösten”, den har pondus, är lite auktoritär och självsäker. Det är samma röst jag använder för att få tonåringar att flytta på sig på bussen eller när jag tränar min hund. Detta är rösten jag på mig till mötet. Att jag är sjuk och ledsen hörs inte på den rösten. Den är heller inte gemytlig eller gullig, Låter mer som en domare i en fotbollsmatch.

När jag använder denna röst och kroppshållning försvinner naturligt min tendens till att förklara allt för mycket och för länge och i stället blir jag tydlig och koncis.

Språk

Mäns och kvinnors språk skiljer sig åt, även detta har det forskats på mycket, likadant är hur stor plats talare av olika kön får ta inte jämställt. På möten där vi vill komma till beslut, och då ett beslut som passar mig, använder jag ett manligt språkbruk: Tydligt, koncist, utan avvikelser och liknande. Ganska olikt mitt vanliga utbroderade sätt att tala med många beskrivningar, liknelser och bisatser. Man får helt enkelt bättre resultat då, både män och kvinnor är uppfostrade till att lyssna på den här typen av språk och undersökningar visar att många tycker man är pålitligare om man talar så här.

Förberedelser

Innan mötet, gärna ett par dagar tidigare innan stressen blommat ut fullt, sätter jag mig med en kopp kaffe och planerar mötet.

Vet jag vad mötet är tänkt att handla om? Om det inte är tydligt så inte ringer eller mejlar jag den som kallat till mötet och frågar. Detta är viktigt. Hur ska du kunna förbereda dig om du inte vet vad det ska handla om. Att gå in på vinst och förlust med FSK är aldrig bra.

Vad vill jag att beslutet blir

Det första jag funderar över när jag tydligt vet vad mötet är till för är vad vill jag få ut av mötet. Vilket resultat skulle vara bäst för mig?

När jag vet vad jag vill ha ut av mötet funderar jag på mina varför. Jag skriver en lista som blir mina argument till att vi ska besluta det jag vill. I mitt jobb använde vi ”Varför x 5”. För att hitta grundargumenten, de som går djupare än ”För att jag vill det”, så ställde vi frågan ”Varför?” fem gånger. Så den metoden använder jag här.

Vitsen med att göra den här typen av förberedelser är att du vet vad du vill och vad du ska säga och kan testa det på familj och vänner som kanske har ytterligare argument.

Ska jag ta med någon

Nästa sak jag tänker på är vem, om någon jag vill ha med mig på mötet. Du har rätt att ta med dig vem du vill till mötet. Det måste alltså inte vara en läkare, någon typ av personal där du bor eller arbetar, utan vem du vill.

Listan över mina varför hjälper mig också att se att jag har rätt person med på mötet. Om jag tar med mig någon vill jag ju att den backar upp mig och helst ger ännu mer pondus till mina argument. Kanske är det en representant från familjen som kan berätta hur det är hemma, din läkare eller en god vän som du litar på.

Sedan ratar jag ihop mig med den jag tar med mig så att de vet vad jag vill och varför innan mötet. På det sättet kan de ta över om jag tappar tråden.

De är till för dig!

På möten med FSK är det lätt att ta rollen som offer eller den utsatte, det brukar leda till att ingen lyssnar utan i stället talar över huvudet på en. Jag går därför in på mötet med inställningen: De är till förr mig. Jag är deras kund. Deras jobb är att hjälpa mig.

Därför är detta den sista förberedelsen gör jag direkt innan själva mötet. Jag sätter mig i lugn och ro och säger högt: De är till för mig. Jag är deras kund. Deras uppgift är att hjälpa mig tillbaka till arbete om möjligt och under den tiden se till att jag har försörjningsstöd. De har regler som de måste följa men de är skyldiga att förklara hur reglerna används i mitt fall. De är till för mig. Jag är deras kund.

Upprepningen gör att jag verkligen bankar in det i mitt huvud för att ha rätt attityd på mötet och för att lyfta mig. Jag är inget offer, jag är deras arbete!

Detta är en teknik jag använde mig av på mitt tidigare arbete inför alla de möten jag haft med män som gärna talade över huvudet på mig och redan från början antog att jag kunde mindre.

Sätt tonen på mötet

Jag brukar starta mötet med att se till att försäkra mig om att mötet handlar om det jag tror. Genom att upprepa det som står i kallelsen till mötet blir det tydligt. ”Vi är här för att besluta om XXX, eller hur? ”

Sedan lägger jag till punkten jag vill prata om. ”Fint, jag vill också diskutera…”

Jag brukar också för det mesta be om ett kort möte. Jag inte kan hålla fokus mycket längre än en halvtimme. Blir jag otydlig så vill jag att de ska hejda mig och låta mig ta ett andetag innan jag fortsätter. För mig är det viktigt att de förstår hur svårt för någon med mina diagnoser (kronisk migrän, utmattningssyndrom) möten är att genomföra.

Be sedan om att få diskutera din punkt först. Använd dina anteckningar för att vara tydlig och kortfattade.

Glöm inte att ta på dig ”chefsrösten!

Kom ihåg att Du är expert på dig och ditt mående.

När ett beslut ta så upprepa det tillbaka: ”Vi har nu alltså bestämt att X”. På det här sättet kan du försäkra dig om att du uppfattat sakerna rätt och att det hamnar i dokumentationen.

Avsluta mötet

När besluten är tagna och mötet tar slut vill jag att det ska avslutas på ett positivt sätt. Jag vill det oavsett om besluten som togs är precis som jag vill eller inte. Detta för att jag redan nu lägger grunden till nästa möte. De ska ha i bakhuvudet en känsla av att det är lätt och trevligt att ha med mig att göra.

Så jag avslutar mötet med att tacka för att alla tog sig tid att lyssna och för ett bra möte.

Exempel ur mitt liv

Jag är kallad till ett möte med FSK där vi ska bestämma om jag ska börja arbetsträna igen. Jag behöver se hur mycket jag klarar att arbete. Sen behöver vi komma på vad jag kan jobba med då mitt tidigare yrke inte är aktuellt längre.

Förberedelser

Först funderar jag på vad som skulle vara det bästa resultatet för mig.

Jag tycker att det bästa vore om vi inte startade med arbetsträning förrän tidigast efter nyår.

Mina varför:

Min migrän är visserligen lite bättre nu. Men jag blev väldigt dålig de sista två veckorna innan botox-behandlingen. Innan jag börjar rehabba skulle jag vilja se om det blir bättre med kortare intervall mellan behandlingarna.
Min utmattning är jobbigare än vanligt efter att migränen blev så mycket sämre senaste halvåret
Jag har fortfarande eller igen problem med min diet. Jag orkar inte laga mat mer än en eller två gånger i veckan. Resten av tiden äter jag frysta färdigrätter eller snabbmat.
Jag kan just nu inte riktig mota bort min rädsla att få migränattacker utanför mitt hem
Jag har blivit folkskygg av att ha varit ensam hemma. Så nu måste jag lära mig att gå ut utan min hund som blivit min trygghet.

Jag har bestämt att jag vill ha med min läkare med på mötet. Hon är bra på att förklara både hur migränen verkligen gör att en hel dag eller mer går om intet. Och så kan hon förklara hur mina diagnoser triggar varandra. Sedan kom FSK och min läkare ihop sig om ett av mina intyg. Det vore nog bra om de blev överens om vad som måste stå där. Jag har beställt tid hos min läkare ungefär tio dagar innan mötet med FSK.

Framtill mötet kommer jag träna på min chefsröst och hållning så att när det är dags har de inte chans.

Den här texten har tidigare publicerats på VoxVigor